AI kan aldrig ersätta bildning – arbetslivet törstar efter bildade människor

Bildning och demokrati hör oupplösligt samman. Klassisk bildning lär oss tänka brett, förstå djupt och känna empati – mänskliga förmågor som AI inte kan ersätta och som blir allt viktigare i framtidens arbetsliv. Samtidigt vänder många bildningen ryggen. Konspirationsteorier frodas, läsförmågan sjunker och snabba dopaminkickar ersätter djup eftertanke.

– Bevismaterialet är tungt just nu. Egentligen är det inte förvånande att Putin och Trump blir omvalda. De är båda sprungna ur system där människor har förlorat förmågan att skilja sanning från lögn.

Det säger Roleff Kråkström, vd för Moomin Characters. Han ser en stark korrelation mellan bildning och demokrati.

Bristande bildning gör oss grymma

– Människors språk förfaller i hisnande takt eftersom vi inte läser lika mycket som förr. I vår digitala kommunikation uttrycker vi oss kortfattat och tar hjälp av emojier. När språkkunskaperna brister blir det svårare att urskilja vad som är sant och vad som är falskt.

Enligt Roleff Kråkström innebär förlusten av språket att vi förlorar kontakten till våra känslor. Orden är som en fogmassa – de binder oss till vårt inre. Utan språk är det svårt att känna empati.

– Människor som saknar förmåga att uttrycka sina egna känslor – eller att förstå andras känslor, drömmar och önskningar – riskerar att bli väldigt grymma.

Impopulärt att klaga på bristande bildning i arbetslivet

Roleff Kråkström framhåller att bildningens betydelse inom näringslivet blir tydlig eftersom de flesta jobb i grunden handlar om människor. I en global värld blir kulturell förståelse och förmågan att samspela med andra viktigare än någonsin. Som företag är Moomin Characters i särskilt hög grad beroende av bred bildning hos sina anställda. Hit hör ett fint och nyanserat språk och förmåga att skapa narrativ och skönhet.

– I rekryteringsprocesser är bildning den viktigaste egenskapen vi letar efter. Tidigare samarbetade vi med rekryteringsbyråer, men jag insåg att de inte förstod vad vi sökte. Därför har vi under senare år i huvudsak skött rekryteringen på egen hand.

Kråkström säger att Moomin Characters hittills lyckats hitta personal med ett naturligt intresse för konst och litteratur.

– Men på andra håll på arbetsmarknaden märks det språkliga förfallet tydligt. Många av de företag vi samarbetar med klarar inte ens av att formulera en enkel reklamtext. Att påtala den bristande bildningen på den finländska arbetsmarknaden är inte ett sätt att göra sig populär – men den är något jag är allvarligt orolig för.

På Handelshögskolan går konst och kunskap hand i hand

Till skillnad från många andra universitet får konsten stor plats på Handelshögskolan i Stockholm – i korridorer, föreläsningssalar och gemensamma utrymmen. Målningar, skulpturer, fotografier och videokonst präglar hela campus. Många av rummen har planerats i samarbete med konstnärer.

– Vi tror starkt på att konsten talar till våra sinnen och får oss att känna, tänka och uppleva nya saker. En utbildningsinstitutions grunduppgift är att få människor att växa, reflektera och känna, säger Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan.

Enligt honom har utbildningsinstitutioner som enbart fokuserar på kunskapsproduktion blivit föråldrade – något som gäller de flesta lärosätena i Norden. Relevant utbildning måste, utöver kunskap, lägga vikt vid empati och omdömesförmåga, alltså det som AI saknar.

– Näringslivet efterlyser empati, förmåga att förstå andra människor och att kunna se saker ur olika perspektiv. Inom samhällets ledarskapspositioner krävs god kommunikationsförmåga och omdöme nog att fatta välgrundade beslut. Att helt överlåta beslutsfattandet till AI är livsfarligt.

Handelshögskolans satsning på bildning lönar sig

Det har nu gått ett decennium sedan Handelshögskolan i Stockholm inledde sin satsning på bildning, som utöver visuell konst också innefattar idrott, filosofistudier, musik och skönlitterära läsecirklar. Kurvorna pekar uppåt i allt som går att kvantifiera, som söktryck, hur studerandena upplever studierna och vilka jobb de får efter examen.

Som privat högskola är Handelshögskolan beroende av privat finansiering, vilket ställer krav på att vara extra lyhörd för näringslivets behov. Sedan reformen har donationerna ökat, både från privat och offentligt håll. Det visar att satsningen på klassisk bildning uppskattas i näringslivet och på arbetsmarknaden i stort.

– Det är svårt att säga vad ett konstverk betyder i termer av karriärvägar. En hur mycket bättre människa blir man efter ett besök på Kiasma? Det är svårt att mäta. Men vi vet att studenter söker sig till oss för att vi erbjuder en utbildning med bredd. Vi ser att deras valmöjligheter efter examen är stora. Vi är övertygade om att det vi gör har stor betydelse, säger Lars Strannegård.

Lärosäten behöver svara mot arbetslivets behov av bildning

Så varför gör inte alla som Handelshögskolan i Stockholm? Rektor Lars Strannegård säger att orsakerna är flera.

– Vi lyssnar väldigt noga på vad som efterlyses när vi utbildar människor för ledande positioner. Att satsa stort på bildning och kultur är vår tolkning av hur efterfrågan ser ut. Jag tror inte att alla lärosäten lika systematiskt lyssnar och snabbt reagerar på behoven på arbetsmarknaden, säger Strannegård.

Att satsa stort på bildning och kultur är vår tolkning av hur efterfrågan ser ut. Jag tror inte att alla lärosäten lika systematiskt lyssnar och snabbt reagerar på behoven på arbetsmarknaden.

Roleff Kråkström vid Moomin Characters framhåller också att de flesta universiteten i Norden inte fullt har förstått bildningens betydelse på dagens arbetsmarknad. Många hänger kvar i it-boomens kölvatten, när Norden etablerade sig som en hub för teknologi.

– Det som då skedde i högskolevärlden var i praktiken en kupp. En ny generation förståsigpåare öronmärkte professurer och resurser, och bedrev en kraftfull, ensidig lobbyverksamhet mot beslutsfattare. Utvecklingen styrdes mot naturvetenskap och matematik – bort från humaniora. Man skapade en illusion av att humanismens tid var över, säger Kråkström.

Kulturbranschen bär också ett ansvar

Hur vänder vi då trenden så att fler inser bildningens betydelse? Roleff Kråkström säger att det är svårt i ett samhällsklimat där ett fåtal jättar styr underhållningsbranschen och effektivt tränger undan mindre aktörer, även public service. Samtidigt behöver också kulturvärlden rannsaka sig själv.

– Jag anser att kulturbranschen också gjort sig lätt att tycka illa om. Den upplevs ofta som sluten och exkluderande. Kulturlivet borde bli bättre på att skapa kontakter till näringslivet, och förstå att det inte är någon mänsklig rättighet att arbeta med kultur utan kontakt till sina finansiärer.

Vi kan inte enbart växa upp som konsumenter – vi måste också bli medborgare och för det krävs att vi förstår vad som sägs i det samhälle som omger oss.

Roleff Kråkström efterlyser nu kraftåtgärder för att rädda den inhemska litteraturen på båda språken – och det gör man bäst genom att skapa ett förhållande till läsning tidigt i livet.

– Obligatorisk läsning av längre prosatexter i skolan är av största vikt. Vi kan inte enbart växa upp som konsumenter – vi måste också bli medborgare och för det krävs att vi förstår vad som sägs i det samhälle som omger oss.

Profil: Roleff Kråkström

”Bildning för mig betyder en bred och djup fostran i många ämnen. Utbildning är en del av det, men bildning är bredare. Utbildningen har ofta ett syfte – bildningen är ett självändamål. Utbildning skaffar du för att få ett yrke, bildning för att det är ett måste.”

Vd för Moomin Characters och agenturen Rights & Brands.
Sitter med i flera styrelser och har gjort en lång karriär inom förlagsbranschen.

Profil: Lars Strannegård

”I och med den industriella revolutionen var det maskinerna som tog över människors manuella arbete. Nu är vi inne i en ny revolution där det intellektuella arbetet tas över av maskiner. Men det som maskinerna inte behärskar är medvetenhet, omdömesförmåga, pålitlighet och empati. Därför måste vi människor träna upp de här förmågorna.”

Professor i företagsekonomi och rektor för Handelshögskolan i Stockholm.
Har även läst konstvetenskap under studietiden.
Handelshögskolan i Stockholm sammanfattar sin målsättning i akronymen FREE, som står för fakta- och vetenskapsbaserad, reflekterande och självmedveten, empatisk och kulturellt känslig, samt entreprenöriell och ansvarstagande.
Både studerande och arbetslivet har reagerat positivt på satsningen på bildning. Du läsa mer här.

• Allmänbildning
• Arbetsliv
• Bildning
• Bildningsideal
• Framtidens arbetsliv
• Handelshögskolan i Stockholm