Adlercreutz och Wickström oroade över ungas bristande finska – attitydförändring behövs 

– När jag reser runt i Svenskfinland märker jag ofta en viss ängslighet hos ungdomar som inte talar flytande finska. Tröskeln för att våga tala en bristfällig finska är ganska hög. 
 
Det säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. På individnivå innebär bristande kunskaper i finska bland annat färre valmöjligheter på arbetsmarknaden. På samhällelig nivå ser Adlercreutz en risk för en finlandssvensk kompetensflykt till Sverige. 
 
– I min närkrets finns flera ungdomar som har flyttat till Sverige – uttryckligen för att de inte har de nödvändiga färdigheterna i finska som krävs. Det är inget fel i att flytta utomlands för att arbeta eller studera, men jag hoppas att strömmen inte skulle vara ensidig, utan att man också skulle komma tillbaka, säger Anders Adlercreutz. 

”Vi måste prata mer om vår bristande finska” 

Många finsklärare slår larm om sina elevers sjunkande kunskaper i finska, och nästan 35 procent av de finlandssvenska abiturienterna väljer numera det medellånga finskaprovet i studentexamen. År 2023 valde 16 procent att inte skriva finska alls.  

– Här finns ett strukturellt problem. Vi betonar studentexamen, och den öppnar eller stänger vissa dörrar till fortsatt utbildning. Många gör då bedömningen att det är lättare att maximera sina poäng om man väljer medellång finska i stället för lång, säger Anders Adlercreutz. 

Unga finlandssvenskars sjunkande kunskaper i finska är en fråga som vi inte talat om tillräckligt i offentligheten.

Henrik Wickström, riksdagsledamot för SFP och ordförande för Folktinget, efterlyser mer diskussion om färdigheterna i det andra inhemska språket. 
 
– Unga finlandssvenskars sjunkande kunskaper i finska är en fråga som vi inte talat om tillräckligt i offentligheten. Jag är orolig för den här utvecklingen, och vad den på sikt kommer att betyda för tvåspråkigheten i Finland. 
 
Henrik Wickström har liksom Anders Adlercreutz noterat att ungas finskakunskaper väcker diskussion runtom i Svenskfinland. 
 
– Jag har bland annat talat med företagare på min tvåspråkiga hemort Ingå som ska anställa sommarjobbare. De har varit förvånade över att man inte längre kan utgå från att svenskspråkiga unga talar finska. 

Finsk musik och film ger vika när engelskan vinner terräng 

Orsakerna till de sjunkande kunskaperna i finska är flera. Undervisningsminister Anders Adlercreutz minns sin barndom i 1970-talets Kyrkslätt, där majoriteten då var svenskspråkig. Trots det kom finskan naturligt genom medieutbudet: barnen tittade på Pikku Kakkonen och hela familjen såg halvnians nyheter. Nuförtiden ser vår mediekonsumtion annorlunda ut. 
 
– I dag kommer de ungas medieutbud primärt från engelskspråkiga kanaler, och ungdomar exponeras inte längre för finsk musik, media och film på samma sätt som förr, säger Adlercreutz. 
 
Henrik Wickström framhåller att många ungas starka engelska är ett positivt fenomen, men att det är beklagligt att intresset för andra språk har minskat i takt med att engelskan blivit starkare. 
 
– Det minskade intresset för att studera språk överlag oroar mig. Allt som påverkar den finländska tvåspråkigheten negativt påverkar också finlandssvenskarnas intresse för att studera finska. Jag skulle gärna se en mer positiv diskussion i offentligheten om nyttan med att lära sig språk. 

Strategisk miss att avskaffa kravet på det andra inhemska 

 Undervisningsminister Anders Adlercreutz säger att mycket av problemet bottnar i att det andra inhemska språket blev frivilligt i studentprovet år 2005. 
 
– Det var ett beklagligt beslut som den dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen (SDP) tog, och som SFP inte lyckades stoppa. 
 
Henrik Wickström håller med. Reformen skapade en negativ bild av det andra inhemska, och resultaten syns allt tydligare nu 20 år senare. Det gäller både finskspråkigas intresse för svenska, och svenskspråkigas intresse för finska. 

– Att avskaffa kravet på det andra inhemska i studentexamen gav fel signal. Nu betalar vi för det beslutet. 

Lösningen finns i lokalsamhället 

För att vända trenden och väcka intresset för finska bland unga finlandssvenskar förespråkar riksdagsledamot Henrik Wickström lokala lösningar. Exempelvis inom skolvärlden, där två skolor kan samsas om samma byggnad trots att om lagen inte tillåter tvåspråkiga skolor. 

– Det finns ändå ingen garanti för att resultatet blir det man önskar. I starkt finskspråkiga Sjundeå, där den finsk- och svenskspråkiga skolan är under samma tak, har man varit orolig för att finskan tar över, men så har inte skett. Det är mycket fast i lokala förhållanden och i den lokala viljan ifall man får en dylik skola med två språk. Jag utesluter inte att en tvåspråkig lösning kunde fungera på en ort som exempelvis Ekenäs, där svenskan är mycket stark. 

Jag utesluter inte att en tvåspråkig lösning kunde fungera på en ort som exempelvis Ekenäs, där svenskan är mycket stark

Henrik Wickström understryker också att kommunerna borde beakta de lokala språkförhållandena när de anpassar läroplanen, och lyfta fram positiva aspekter med det andra inhemska. Samtidigt krävs ett kontinuerligt arbete för att bevara de svenska rummen. 

– Finland förändras, inte minst tack vare den ökande invandringen. Svenskan är ett minoritetsspråk och tyvärr integreras allt för få på svenska. Det medför också att vi måste värna extra mycket om den finlandssvenska skolan. 

Ett lättsammare förhållande till språket – det ska vara okej att säga fel 

Undervisningsminister Anders Adlercreutz understryker vikten av att i tidig ålder komma i kontakt med det andra inhemska språket. Att värna om de finlandssvenska institutionerna behöver inte betyda att man samtidigt stänger ute det finskspråkiga. 
 
– På svenskspråkiga orter måste det finnas möjligheter till språkbad, finskspråkiga hobbyer och annat som gör att barnen kommer i kontakt med finska i en ung ålder. Ju tidigare finskan kommer in i barnens vardag, desto bättre kan man avvärja negativa associationer till inlärningen.  

Hela vårt samhälle kan må bra av en mer tillåtande attityd till språkinlärning. 

Anders Adlercreutz understryker också vikten av att vi förhåller oss lite lättsammare till språk – det skall vara tillåtet att göra misstag. 

– Det handlar om rätt inställning. Hela vårt samhälle kan må bra av en mer tillåtande attityd till språkinlärning. 
 
Anders Adlercreutz jämför det språk som talas i svenska medier med mediespråket i Finland. I Finland är språkkraven mycket höga, både på svenska och finska, medan man i Sverige tillåter en större diversitet. Det svenska mediespråket kan avspegla sig på människors attityder och skapa en atmosfär där det är okej att öppna munnen trots att man inte behärskar språket perfekt. 

– Jag hoppas på en verklighet i Finland där finskspråkiga skulle våga tala en bristfällig svenska, och vi finlandssvenskar skulle våga tala en bristfällig finska. Det handlar om attityd – man måste våga, och minnas att det hör till att göra fel när man lär sig ett språk.  

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Finskakunskaper.

• Finskakunskaper