”Vi måste våga tänka framtid” – Henrika Nordin uppmuntrar civilsamhället att kontinuerligt spana in trender
Hur kan organisationer inom civilsamhället och fri bildning rusta sig för en osäker framtid? Henrika Nordin, verksamhetsledare för Bildningsalliansen, betonar betydelsen av att framtidsarbetet görs kontinuerligt. ”Det är viktigt att följa trender, lyssna på svaga signaler och våga omvärdera beslut som redan har fattats.”
– Ska man satsa på något utdöende hantverk eller på säkra yogakurser som drar många deltagare? Eller kanske på ett levande kulturarv så att vi inte tappar båtbyggartraditionen?
Enligt Henrika Nordin är det här är typiska frågor som många inom sektorn för fritt bildningsarbete ställer sig just nu. Nordin är verksamhetsledare för Bildningsalliansen, men har också tentakler i hela Norden. Nyligen höll hon en föreläsning för Svenska folkskolans vänner (SFV) kring framsynsarbete i styrelser inom tredje sektorn och civilsamhället.
– I dag när världen blivit mer instabil och osäkerhetsmomenten ökar är det viktigare än tidigare att jobba med framtiden. Men ända sedan starten har man inom civilsamhället och tredje sektorn velat påverka framtiden.
Ett arbete som aldrig tar slut
Den fria bildningen producerar diverse kurser, föreläsningar och utbildningar, och den vanliga människan möts av en kurskatalog. Men bakom kulisserna och i olika styrelser görs ett strategiskt arbete som Henrika Nordin ser som grunden till allt det man i förlängningen erbjuder kunden.
Framsynsarbete är inget man gör en gång och så är det klart.
– Framsynsarbete är något som måste ske kontinuerligt och inget man gör en gång och så är det klart. Det handlar om att analysera trender, svaga signaler och black swans, det vill säga oförutsedda händelser med stor inverkan. Sedan ska man föra dialog och göra någon form av scenariearbete. Vad betyder det här konkret för oss i vårt arbete?
”Våga vara samhällskritisk”
Henrika Nordin betonar hur viktigt det är att följa med vad som händer i samhället.
– Det handlar med andra ord om att vara otroligt intresserad av vad som händer i samhället, att titta på vad som sägs, skrivs. Vi behöver också bli vana vid att omvärdera sådant som redan slagits fast. Att kunna hoppa mellan olika scenarier och tänka nytt och annorlunda.
Samtidigt gäller det att inte tappa sitt syfte.
– Inom civilsamhället och fria bildningen har vi en viss frihet, men det betyder samtidigt att vi har en skyldighet att vara lite samhällskritiska. Inte bara följa med i vågorna av allt som ändras, utan att gå tillbaka till vårt syfte och fundera: Vill vi följa vågorna?
Stora och små framtidshus
I Finland finns det många organisationer som jobbar specifikt med framtidsfärdigheter och framsynsarbete. Framtidshuset Sitra är ett exempel, och i Norden finns många liknande institutioner.
– Det här är ställen där man kan få inspiration. Vad behöver vi för färdigheter för att möta framtiden? Det handlar om flexibelt tänkande, men också analysförmåga. Var befinner vi oss nu?
Henrika Nordin nämner som exempel artificiell intelligens och digitala färdigheter. Det gäller att få ett kritiskt och etiskt synsätt, inte enbart om att behärska olika verktyg.
– Finlands folkhögskoleförening gjorde för ett par år sedan ett stort arbete med att fundera på olika framtidsscenarier och det engagerade deras folkhögskolor. Det handlade till exempel om målgrupper och grundvärderingar år 2035. Vi på Bildningsalliansen jobbade med frågorna på ett liknande sätt och resultatet blev en framtidshandbok.
Hopp i stället för hotbilder
Henrika Nordin tipsar om att jobba med flera tänkbara framtidsscenarier när man befinner sig i utmanande och mörka tider.
– När man som organisation tänkt igenom sina tänkbara framtider, sina steg och sina målsättningar, får man verktyg som gör att man bättre kan kontrollera sin framtid. Det finns kraft i civilsamhället där man har en stark koppling till den vanliga människan. Det handlar om att skapa hopp och resiliens för våra medborgare.
Det handlar om att skapa hopp och resiliens för våra medborgare.
Henrika Nordin tycker att man inte lyckats särskilt väl med det på regeringsnivå. Där målar man istället upp hotbilder.
– Man kan inte ha hopp om man inte kan hantera tillvaron och känner att man kan påverka.
Blanda olika åldrar
Henrika Nordin påminner om att barnen också behöver få relevanta framtidsfärdigheter precis som vi vuxna. Marthaförbundets beredskapsserie för barn dyker upp som ett exempel.
– Vi som bildningsorganisationer har ett ansvar för att höja våra medlemmars kompetens när det gäller framtidsfärdigheter. Absolut största nyttan får man om man kan involvera alla åldersgrupper.
Slutligen lyfter hon fram några grundfrågor som alla inom den tredje sektorn behöver ställa sig i en tid av förändring.
– Vad är vår viktiga uppgift? Det kan handla om etik, samarbetsformer och att göra gränsdragningar. Vad vill vi egentligen stå för?
Nordins tips för att jobba med framtidsfrågor i en organisation
- Skapa en arbetsgrupp som ansvarar för framsynsarbetet, för att föra processen vidare och för att följa upp arbetet. Låt framtidsarbetet bli en del av det löpande styrelsearbetet.
- Engagera i något skede alla i arbetet, också de enskilda medlemmarna och olika intressenter.
- Kartlägg trender och omvärldsfaktorer så ni kan utforska och skapa olika framtidsscenarier.
- Skapa en framtidsorienterad kultur i din organisation. Var modig, nyfiken och öppen!
Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.
