Uppmuntran, inspiration och motivation – och full koncentration. Det är honnörsorden på svensklärare Anna Lötjönens lektioner, där grammatikövningar vävs in i muntliga diskussioner, och alla vågar prata svenska. Några negativa attityder mot språket finns inte bland eleverna.

“Tänd ett ljus och låt det brinna. Låt aldrig hoppet försvinna.” Den svenska julklassikern strömmar ur högtalarna i klassrummet i Helsingin normaalilyseo, där eleverna i årskurs två i gymnasiet precis ska bänka sig för veckans första svenskalektion. Som alltid inleder Anna Lötjönen med svensk musik.

– Vad handlade den här sången om? Vad är “pieni kynttilä” och “suuri sydän” på svenska? Hur böjer vi “ett litet ljus” och “ett stort hjärta” i bestämd form, och i bestämd form pluralis? 

Eleverna får fundera och diskutera tillsammans. De som vet får komma upp och skriva med krita på den svarta tavlan.

Diskussionen i klassrummet är livlig, alla talar svenska. Några förklarande ord på finska kastar Anna Lötjönen in när det behövs, och grammatikundervisningen vävs in i det naturliga diskussionsflödet. Det visar sig att en studerande är frånvarande den här måndagsmorgonen.

– Oliver har sovit i bomben, förklarar hans klasskamrat.

Anna Lötjönen fångar meningen, och bollar den tillbaka till sina elever. Tillsammans hjälps klassen åt att förbättra översättningen av det finska uttrycket “nukkua pommiin” till “försova sig”, och som bonus får eleverna en snabbrepetition av svenskans reflexiva pronomen.

– Om jag själv är inspirerad blir eleverna också inspirerade, säger svenskläraren Anna Lötjönen.
“Det syns på mig att jag älskar mitt jobb”

– Att plugga ordlistor och fylla i ord i rätt böjningsformer får eleverna göra hemma. På mina lektioner är det kommunikativa det viktigaste; att säga hela svenska meningar högt. Hela poängen med att samlas här i skolan på lektion är att göra något tillsammans.

Anna Lötjönen delar ut kort med frågor som fungerar som diskussionsöppningar. Hon går runt i klassrummet, slår sig ned och deltar i samtalen och hjälper eleverna att hitta de rätta orden. Ibland bryter hon diskussionerna för att svara på någon grammatikalisk fråga inför hela klassen, eller projicera en uppgift ur läroboken på väggen som klassen muntligt löser tillsammans.

– När jag själv är inspirerad blir eleverna också inspirerade. De brukar säga att det syns på mig att jag älskar mitt jobb. Jag kräver mycket av dem – alla måste jobba hårt och hjälpa sina kompisar. Samtidigt ska lektionen kännas inspirerande, motiverande och uppmuntrande. Stämningen i klassrummet ska vara varm och krävande på samma gång.

Frågor som väcker diskussion. Muntliga färdigheter är i fokus på Anna Lötjönens lektioner där alla talar svenska.
En inspirerande lärare är mångsidig och lyssnar på sina elever

I den kurs i svenska som Anna Lötjönen för tillfället håller för årskurs 2 i gymnasiet ingår det att fundera på fortsatta studier och framtida yrkesval. 

Som gäst i klassrummet får jag chansen att berätta om mitt jobb som journalist, och min uppväxt i det svenskspråkiga Ekenäs. Jag säljer det svenska språket som en inkörsport till hela Norden: med svenskan får man lite norska och danska på köpet. Eleverna nickar.

Jag passar också på att fråga några av studerandena hur de upplever sin lärare Anna Lötjönens lektioner.

– Jag tycker det är jätteroligt att komma till Annas svenskalektioner eftersom vi får diskutera mycket tillsammans på svenska. Då lär man sig bättre. Anna är ett bra exempel på en inspirerande lärare – hennes undervisningsstil är jättebra, intygar Gabriella Helin.

– Jag tycker också om Anna, hennes undervisning är mångsidig. En bra lärare lyssnar på elevernas åsikter, och lär ut på ett sätt som passar just den klassen, tillägger Katariina Martinkauppi.

En inspirerande lärare har en bra attityd och uppmuntrar eleverna i stället för att bara fokusera på fel, anser Gabriella Helin, till vänster, och Katariina Martinkauppi. De går på gymnasiets årskurs 2 i Helsingin normaalilyseo “Norssi”.
Den negativa inställningen mot svenskan är en myt

Anna Lötjönen har lång erfarenhet av att undervisa finskspråkiga elever i svenska. Negativa attityder mot språket märks nästan inte alls hos hennes elever. Varken i Helsingin normaalilyseo, eller i Nordsjö i östra Helsingfors där hon jobbade förut.

– Att finskspråkiga unga inte är intresserade av svenska är en myt som sprids i medier. Under alla mina år som lärare är det bara någon enstaka elev som sagt att han eller hon inte gillar svenska, eller inte tror sig behöva det. Och den åsikten försvinner efter några veckor. Som lärare har jag aldrig behövt kämpa mot någon negativ attityd mot svenska.

Som lärare har jag aldrig behövt kämpa mot någon negativ attityd mot svenska.

Tvärtom. Eftersom Anna Lötjönen själv aktivt följer svensk musik och populärkultur kan hon erbjuda sina elever en inblick i det senaste från vårt västra grannland. De flesta ungdomar tycker att Sverige är rätt coolt.

– Varje lektion innehåller något element från Sverige. Den bästa feedbacken jag kan få är när elever berättar att de vågat hålla fast vid att prata svenska när de varit i Sverige.

Ett ömsesidigt förtroende är jätteviktigt: “Eleverna litar på att jag kan mitt jobb”

75 minuter senare är lektionen slut. Det är det dynamiska förhållningssättet och att blanda in grammatiken i de muntliga diskussionerna som gör att eleverna orkar koncentrera sig så länge.

– Största delen av den här lektionen ägnade vi åt grammatik. 60 minuter grammatik låter tungt, men vi gjorde det på ett sätt som inte kändes tungt, säger Anna Lötjönen.

Förtroendet mellan lärare och elev ser Anna Lötjönen som en grundpelare i undervisningen. Särskilt i gymnasiet är det viktigt att eleverna kan lita på att hårt jobb ger konkreta resultat.

– Jag kan lova mina elever att den som får nior i kursen med 99 procents sannolikhet får ett E i studentexamen. De som får tior får ett L. Eleverna litar på att jag kan mitt jobb och vet vad jag gör. Det förtroendet är jätteviktigt.

Det har blivit dags för nästa lektion. Nu är det sjundeklassarna, skolans yngsta elever, som får bänka sig i klassrummet till tonerna av “Tänd ett ljus”.

– Så fort jag började högstadiet i höstas kände jag mig välkommen här, tack vare Anna. Jag hade varit lite nervös för att börja på sjuan, men när jag fick en bra lärare kändes det bra, säger Noel Vikström.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.