Vem bär ansvaret för ett gott språk? Så här ser mediehusen och förlagen på sin roll  

– Hög språklig kvalitet och bra journalistik handlar om att vara klar, tydlig och rakt på sak. Det kräver ett bra ordförråd för att kunna förenkla något i substans.  

Kalle Silfverberg som är chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet, HBL, ser ingen konflikt mellan att satsa på tillgängliga texter som når en bred målgrupp, samtidigt som man värnar om hög språklig kvalitet. 

Blir allt faktiskt bara sämre? 

I den allmänna debatten hörs ofta kritiska röster. Språk och innehåll har förflackats i strävan efter säljarsiffror och klick. Texterna blir kortare och bilderna större.  

Kalle Silfverberg håller inte med. 

– Det mest anmärkningsvärda med digitaliseringen var att texterna blev mycket längre till en början. Plötsligt började också enklare nyheter skrivas i långa format, utifrån tanken, skriv långt, på nätet finns det utrymme. 

Han säger att onödigt långa texter, då det inte handlar om medveten fördjupning, stjäl tid av läsaren och gör innehållet mindre tillgängligt.  

En tsunami av information 

Jonas Jungar är innehållschef vid public service-bolaget Svenska Yle med ansvar för journalistik och etik. Han betonar starkt att Yle fortfarande är ett audiovisuellt mediehus.  

– Skrivande kom in som uttrycksform i ett sent skede och traditionell läskunnighet tangerar endast en liten del av vårt innehåll. Däremot vill jag lyfta fram begreppen begriplighet och tydlighet i allt vi producerar. 

För att kunna begripliggöra måste vi förenkla mera än tidigare

Det finns flera orsaker till det här.  

– Vi lever i en informationstsunami och världen har blivit allt mer komplex och svårbegriplig. Nya ord och begrepp och nya globala diskussioner uppstår hela tiden, och för att kunna begripliggöra måste vi förenkla mera än tidigare. 

De befinner sig på olika planeter 

Jonas Jungar säger att Yles största utmaning är att man på grund av skattefinansieringen är skyldig att erbjuda innehåll till alla finländare.  

– Skillnaden i mediekonsumtion mellan en 15-åring och en som är 75 år har aldrig varit så stor som nu och de befinner sig på helt olika planeter. Om priset blir ett lite förenklat tilltal, för att ingen ska bli kvar på perrongen, är det kanske värt det. 

Han påminner också om att Yles publik har en väldigt varierande utbildningsbakgrund, vilket ställer krav på ämnesval och vinkling för att bättre inkludera hela publiken. Det utesluter inte att Yle parallellt kan producera mer fördjupat material med fokus på endast vissa målgrupper. 

En liten underton i debatten 

En annan bransch som också påverkats av digitaliseringen är förlagen. Hur stor inverkan har e- och ljudböckerna på vårt språk? Frågan går till två finlandssvenska förläggare med lång erfarenhet. 

– Det här en fråga som ställts sedan de kom, och alltid med en liten underton att det skulle göra texterna sämre. Tidigare sade jag att språket inte har påverkats, men nu tycker jag mig se se en viss förändring, speciellt när det gäller hur berättelserna är uppbyggda, säger Anna Friman från Schildts & Söderströms.  

Hon säger att örat och ögat tar till sig text på olika sätt. När man konstruerar texter för ljudböcker behöver man tänka på att föra läsaren snabbt in i berättelsen och undvika obefogade tempusbyten.  

– Det här gör å andra sidan vilken text som helst mera läsarvänlig, säger hon.  

Tapani Ritamäki från Förlaget M ser inte någon stor förändring när det gäller specifikt språket.  

– Ljudboksutgivningen på finlandssvenska förlag är i dagsläget så liten att det åtminstone ännu inte haft någon synbar effekt på inkomna manus. E-böckerna är ju enbart en elektronisk version av pappersboken. 

Österbottningar skriver bättre 

Tapani Ritamäki har en lång yrkeskarrär som förläggare. Han har däremot noterat andra skillnader i tid och rum. Skribenter från Åland och Österbotten har ett starkare språk än nylänningarna där påverkan från finskan är stark. Men det här betyder inte att alla manus från Åland och Österbotten håller för utgivning. 

Det gamla gardets författare hade överlag ett säkrare språk.

– Det gamla gardets författare hade överlag ett säkrare språk, men vi ger ändå inte några anvisningar om hur man ska skriva i dag för att nå ut. Vi jobbar med hela manus i den redaktionella processen, säger han. 

Vad innebär ett bra språk? 

– Det är ett effektivt språk där man får fram det man vill säga. Ett språk som är rikt och korrekt, men inte hyperkorrekt, säger Ritamäki. 

Svårt att nå dagens unga 

Förlagen och mediehusen vill naturligtvis nå unga för att trygga tillväxten. Den svenskspråkiga nyhetstidningen för barn, HBL Junior, handlar kort och gott om att få barn att läsa och ta en paus från skärmen. De lite äldre ungdomarna försöker HBL nå genom ett skyltfönster i form av kortare filmer på sociala medier. Förhoppningen är att de en dag ska bli läsare och prenumeranter. 

– Men hur det kommer att gå kan ingen svara på, säger Kalle Silfverberg. 

De båda förlagen satsar mycket på barn- och ungdomslitteratur. Schildts & Söderströms satsar på kapitelböcker och även lättläst litteratur vid sidan om övrig litteratur. Tapani Ritamäki nämner författarbesök i skolorna som en annan viktig läsfrämjande åtgärd. 

Unga har svårt att förstå vanliga ord 

– Man kan ha bra läskompetens men ändå ha dålig läskondition. Jag upplever att många vuxna som tidigare läst mycket har tappat formen och många känner sorg över att de förlorat någonting som tidigare gett dem så mycket. Toleransen för en text som bjuder på motstånd har också blivit sämre, säger Anna Friman. 

Tapani Ritamäki säger att man inte ska vara så ängslig och hela tiden försöka tillfredställa läsaren genom att förenkla språket. 

Man behöver vara pedagogisk och ställa lite krav, också på eleverna. 

– Om man ställs inför utmaningar lär man sig. Man behöver vara pedagogisk och ställa lite krav, också på eleverna.  

Men någonting har definitivt förändrats.  

– Det finns ord som jag själv tycker att är alldeles vanliga ord, men som numera uppfattas som svårbegripliga av yngre människor, säger Ritamäki. 

Han säger också att hög språklig kvalitet och popularitet ofta går hand i hand.  

– Ulla Lena Lundbergs roman Is är den mest sålda någonsin i Finland, men inte kan man kalla den för en enkel text. 

 Flera ögon och korrekturläsare 

Vart har korrekturläsarna försvunnit? Det är en annan kritisk fråga som ofta ställs. Kalle Silfverberg och Jonas Jungar säger att Yle och HBL har ett välutvecklat system med anställda språkvårdare som bistår med individuell handledning av texter, konventionell och proaktiv språkvård. Därtill finns det i dag också avancerade digitala hjälpprogram. Rutinen med att minst ett par ögon, förutom skribentens, läser en text innan den publiceras, finns sedan länge. Det här utesluter ändå inte mänskliga misstag. 

– Inom redaktionen pratar vi hela tiden om språk och det syns i alla våra redaktionschattar. Vi har skriftliga test när vi rekryterar journalister och håller deras språk inte en tillräckligt hög nivå, blir det ingen anställning. Men eftersom vi rekryterar människor från samhället i stort, syns det också hos oss om den allmänna språkförmågan försvagas, säger Jonas Jungar. 

Han lyfter upp ett varningens pekfinger mot just pekfinger.  

– Konventionell språkvård är naturligtvis oerhört viktigt, men vi behöver också satsa på att utveckla den språkliga upptäckarglädjen och lekfullheten.  

Det kan till exempel handla om att experimentera och variera nyhetsspråket som lätt kan blir torftigt och andefattigt. Han säger att Yles språkvårdare Annika Rautoma arbetar utifrån den principen, i stället för att enbart jaga fel. 

Yle X3M är ett viktigt kitt 

Till sist. Ett samtalsämne som säkert ingen i Svenskfinland undgått. Yle X3M och språket som spottas ut där. 

Jonas Jungar är medveten om kritiken, men säger att Yle har ett större ansvar än att i alla sammanhang värna om ett grammatikaliskt korrekt språk. 

– Om våra unga överhuvudtaget ska kunna uveckla ett intresse för svenska språket är det en förutsättning att det finns ett svenskt rum för ungdomskulturen, och där utgör Yle X3M ett kitt. 

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Läskunnighet.

• Läskunnighet